Ha!

Se. Där står hon. Vajar liksom med andetagen. Det grå linnet är fläckvis svart av svett. Armarna sträckta i luften i en på en gång explosiv och utmattad segergest. Släng er i väggen Kallur och Klüft. Hon gjorde det. Leendet som flimrar med den höga pulsen. De stumma benen och framtidsgnistan.

Möt hennes antagonister. Hennes Det går aldrig. Se dem framför er.

- Ångesten förknippad med gym. De trasiga kropparnas och utseendefixeringarnas högborg.
- Knäet med alla fel utom de vanligaste.
- Läkarnas vivetintevaddetär och detbliraldrigbra.
- Den oproportionerliga bysten – otämjd av allt från söta bikiniöverdelar till marknadens dyraste sport bh:ar.
- Konditionen från helvetet
- Tristessen med löpbandet. Det deprimerande malandet.
- Siba-service. Som vägrar laga hennes hopp och mp3-spelare
- Och så den vanliga trion; motviljan, latheten och rädslan för att misslyckas.

Se dem framför er. Se hur hon pulvriserar dem en och en. Jämnar dem med marken. Krossar dem med Miss Lis umpa umpa-piano och glada tjoanden och munspel i en lånad mp3-spelare.

Se hennes leende. Följ hennes blick. Se de röda digitala siffrorna. 6 km. 34 minuter.

Känn hennes triumf.

Se hur frysen töms på glass.

Utstöt ett välförtjänt Ha!