tisdag, december 16, 2008

Det finns inget heligt systraskap

Igår var jag på amningsinfo på Mödravårdscentralen. Det var uttalat att det bara var jag som var välkommen på mötet, inte J. Det gjorde mig till en början vansinnigt provocerad och feministiskt arg och jag ifrågasatte det tre gånger på raken till vår barnmorska. Hon försökte släta över med att J sedan fick gå på något slags pappautbildning, som alltså bara var för männen (mycket oklart hur de sorterar den andra föräldern i homosexuella föräldrapar), vilket egentligen bara var att göra saken värre.

I alla fall funderar jag en del på amning och allt fuzz omkring det och vill gärna ta del av den information som står till buds. Jag har därför försökt lugna mig och motivera amningsinfons könsrasism* med att det kan vara ett diskussionsforum för kvinnor, om hur man förhåller sig till sina bröst. Jag har förståelse för att alla kvinnor inte är bekväma med att prata om bröstens symbolik, sexualitet, närhet och intimitet med vilt främmande män. Jag tycker själv att det känns komplicerat att bröst som är en så stark sexuell symbol och föremål för objektifiering och plumpa kommentarer och skämt liksom för njutning, sexuell samvaro och intimitet**, ska förvandlas till matstationer som plockas fram i tid och otid. Det är alltså en god tanke av MVC att bereda plattform för diskussion om detta och om det kräver uteslutning av männen så må det vara hänt, tänkte jag.

Först på väg till mötet slog det mig, det uppenbara; är jag mer bekväm med att diskutera detta med andra främmande kvinnor än med andra främmande män? Känner jag något slags samhörighet med just kvinnor, bara för att vi är av samma kön och gravida? Nej, det gör jag inte. Inte alls. Jag känner samhörighet med människor som delar mina värderingar och tankar och den gruppen utgörs av både män och kvinnor. Jag känner inte att jag har någonting gemensamt med kvinnorna som sitter med sina magar i en halvcirkel. Ingenting. Jag tycker att de är konstiga ufon och de tycker att jag är ett konstigt ufo. Låt mig exemplifiera! Följande frågor ställdes spontant under mötet:

Gravid kvinna 1: Hur stor del av näringsinnehållet i bröstmjölk försvinner vid nedfrysning och upptining?
Gravid kvinna 2: Min man är 12 år äldre än jag och han ser fram emot vårt barn så himla mycket… [lång alldeles för personlig harang] …mata barnet i bar överkropp… [fler privata detaljer] …och jag vill verkligen ge honom det här.
Gravid kvinna 3: Asså, en grej jag typ inte fattar. Varför kan en del typ inte amma?
Gravid kvinna 4 (aka Jag): En problematik som jag ser med amning är att det försvårar jämställdheten i relationen. Vi pratar om olika trix för att väga upp det, men känner att vi inte når hela vägen. Vad kan man mer göra?***

Vi är fyra karikatyrer med helt olika tankar kring hela barnaalstringsprocessen. Vi kan inte mötas i intima diskussioner om bröst och amning en måndag morgon klockan 08:00, för vi tycker att alla andra i gruppen är skitkonstiga. Vi har ingenting gemensamt, utöver att vi alla är gravida (och att vi tycker att alla andra i gruppen är skitkonstiga). Det går inte att bygga en gemenskap på det. Det finns inget heligt självklart systraskap kvinnor emellan, inte ens om de är gravida. Och jag blir sjukt provocerad när man förutsätter att människor av ett visst kön ska ha vissa gemensamma egenskaper, erfarenheter eller funderingar. Alla män är inte motorintresserade, alla kvinnor drömmer inte om dyra handväskor och alla gravida vill inte prata om amning med varandra.

Sedan toppade barnmorsketanten med att berätta för oss att det manliga sättet att förbereda sig för ett föräldraskap (”vara gravid”) är att tapetsera och se över försäkringarna. Hejsan hoppsan! Typiskt manligt. Inte typiskt ”nära partner som vill hjälpa till på alla tänkbara sätt”. Nix. Manligt. Det sitter bergis en tapetserargen kopplad till testosteron och spermaproduktion. Redan på stenåldern kunde man se hur män i närheten av gravida kvinnor började klä grottan med mossa och vässa sina yxor och spjut. Kanske är det ett av ämnena de ska diskutera i pappagruppen, män emellan.

Uppdatering: Jag känner att jag måste rentvå Solna MVC lite här. Vi kommer alltså få vanlig amningsteori i samband med föräldrautbildning som välkomnar båda föräldrarna. Det var endast på den här info/diskussionsträffen som den andra föräldern uteslöts. Det ska också sägas att barnmorskan vi går hos sköter sig alldeles utmärkt på det här planet, även om informationshäftena hon delar ut är uppåt väggarna.

* Jajemän, här använder jag de hårda orden!
** Redan den kombon tycker jag är svår
*** Svaret på den frågan var ”men under det första halvåret ÄR det inte jämställt”, följt av ett nedlåtande lilla vännen-leende.

7 kommentarer:

Artistic sa...

Fy tusingen vilket bra inlägg!

Miss Muffin sa...

Jag läste Stefan Mendel enks "med uppenbar känsla för stil" och där skriver han juy lite om upplevelsen av föräldra/mamma/pappa-grupper och jag tänkte: herre gud är det så illa fortfarande. och det verkar det ju vara. i alla fall enligt historer jag hört från oliak håll + från dig nu. verkar galet. fattar inte hur jag ska fixa det en gång i framtiden (om det skulle bli så). men väldigt bra text!

Jocke sa...

Haha, stor humor!
Förutom att jag garvade åt beskrivningen av mötet känns det tryggt och skönt att mina fördomar mot barnmorskor kan få ligga orörda i sitt bo.

(För övrigt skriver jag under på dina hårda ord denna gång. Hoppas inte mitt gubbgnäll får dig att hålla inne med dem i fortsättningen. ;-)

L sa...

Roligt skrivet! Men framkallar MVC allergireaktioner hos dig? Om de inte erbjöd nån amningsinfo alls skulle du kunna kritisera det ur synpunkten "tror de att amningsteknik kommer automatiskt med den andra X-kromosomen, eller? Det är könsrasism att tro att jag kan amma, bara för att jag är kvinna, utan att ha utbildat mig!" Det är ändå du som ska amma, inte J. Det är kanske inte så konstigt att informationen riktar sig till dig, även om det vore trevligare att båda inkluderades från början.

Kanalisera sa...

Artistic - tack!

Miss Muffin - förhoppningsvis blir det lite bättre hela tiden. Det man kan göra är att ifrågasätta det som är dåligt och berömma det som är bra. I vårdsnurran är ju vi som vårdtagare konsumenter och det betyder något vad vi säger och väljer.

Jocke - det ska sägas att det finns både bra och dåliga barnmorskor, precis som IT-konsulter och slöjdlärare.

L - nej nej, jag tycker att MVC är bra! Det är ju valfritt att gå dit och hade jag inte velat ha informationen hade jag inte gått dit alls. Jag är väldigt tacksam för den hjälp och information jag får från den svenska vårdapparaten. Det jag vänder mig emot är att de i vissa fall, som detta, försvårar utvecklingen av jämställdhet i samhället genom att vända sig enbart till kvinnan. Jag vill att J ska kunna lika mycket teori om amning som jag, även om det naturligt blir jag som står för det praktiska när det är dags.

Anonym sa...

J måste se till att gå på alla pappa-info som finns att tillgå. Jag hoppas så att han får gästspela med ett blogginlägg efteråt. Det är spännande att höra om ordet "pattar" kommer användas vilket jag har för mig att det gjorde på en närastående pappas pappagrupp (den gång han gick innan han fick panik på dem).

Anna sa...

Detta är ju sjukt sorgligt! Jag sitter ju dagligen och ammar, och det är viktigt att pappan vet lika mycket om amning som jag. Han är ju redan exluderad i själva amningen, men får han inte heller veta teorin så har man ju verkligen markerat att detta är endast en stund för mor och barn som den andra föräldern inte har någonting med att göra!
och förvandling från "njutningsbrösten" till "mölkmaskinsbrösten" påverkar båda.
Och vad händer om man får problem med amningen? Då vill man verkligen diskutera det med den andra föräldern för att försöka hitta en lösning.. eller är då svaret att man är tvungen att leta absurda svar på nätets alla forum?
Skäms på er, MVC!!
Båda föräldrarna fick samma utbildning på den MVC där jag gick. Hejja!