Jämställdhetskontrakt - utvärdering av punkt 7 och 10

Härom dagen hade vi en utvärdering* av punkt 7 i vårt kontrakt, Vi ska ta lika stort ansvar i hemmet och för barnet. Det blir en väldigt subjektiv bedömning, eftersom vi gör den själva. Men ändå lite lite objektiv eftersom vi trots allt faktiskt pratar om jämställdhet på allvar med varandra. Överlag tycker vi att vi sköter oss bra. Jag har lite bättre koll på hemmet och barnet, men så är det ju också vad jag tillbringar mina dagar med, medan J jobbar. Förhoppningsvis blir situationen omvänd om tre veckor när vi byter plats. Det ska bli väldigt spännande (och lite läskigt) och jag törst nästan lova att jag återkommer med en utvärdering om hur det faller ut ur rättvisesynpunkt.

Vi hittade två klassiska nitar vi gått på:

1) Projektledarrollen i köket.
Jag har bättre koll på vad som behövs handlas och är mer drivande i inköpslistor och matlagning.
Åtgärd: Vi skriver veckomatsedel och inköpslista varannan vecka. Varannan vecka har man fullt ansvar, varannan vecka är man bara ren arbetskraft.

2) Lägenhetsfix
Vi har gjort om lite i köket. J, med fullt funktionsduglig bäckenbotten, har gjort i princip allt medan jag tjurigt suttit med barnet och känt mig som en 50-talshemmafru.
Åtgärd: I största möjliga mån ska jag göra det jag kan, typiskt gå till Järnia och Claes Olsson.

Punkt 10 är svårare. Hur vi vet om vi behandlar vårt barn könsneutralt eller inte är skitsvårt att veta. Vi klär det inte utpräglat pojkigt eller flickigt, kallar det både gulligt och tufft och leker både vilda och stillsamma lekar. Tips på hur man kan kolla sig själv eller farliga fällor att gå i mottages tacksamt!



*) Eller, man kan förstås kalla det ett vanligt vuxensamtal kring middagsbordet men när vi nu har ett kontrakt känns det ju fint att referera till det.