Vådan av att impulsshoppa brysselkål

I ett anfall inspirerat av all världens djävulska TV-kockar och DN Söndags nyttighetsreportage impulshandlade jag grönsaker häromdagen. Jag gillar tanken på att gå omkring mellan paprikor och palsternackor och lägga krispigt färgglatt i korgen. Lite sådär världsvant förstrött på måfå, som att man vet att det går att förvandla alla knölar och blad till delikata underverk med lite spiskummin och den rätta knixen. "Nyttigt, billigt och jättegott!" i fetstilt över hela färgglada mig. Det kändes bra.

Nu ligger det ett gäng klämmiga brysselkål i en nätpåse i mitt fruktfat. Eller rosenkål, för den som vill. Jag undrar vad jag ska göra med dem. Normalt äter jag 5-6 st om året, till jul. Det känns inte som en hållbar plan. Det känns inte så bra.

Jag hoppas att förruttnelseprocessen för brysselkål är snabb och smärtfri för alla inblandade.