torsdag, juni 11, 2009

Husyoga

A-barnet skänker mig inte bara lycka, oro och en bäckenbotten i stort renoveringsbehov, utan också en obändig huslängtan.

Det kan tyckas logiskt att jag, som själv vuxit upp i villa, nu som förälder fantiserar om trädgårdslek, villagator, grannar med barn, glassbilen jämna veckor på onsdagar och sånt.

Men nej. Det är inte alls de grejerna jag ser framför mig när jag tänker hus. I stället ser jag ett oanvänt sovrum i källarplan, inrett som bibliotek med höga bokhyllor, några klämlampor och kanske en grå heltäckningsmatta. Där, på golvet, ligger min yogamatta utrullad. Varje dag låser jag in mig i det harmoniska biblioteksrummet några minuter, för att hitta lugn och spänst i ett egenkomponerat yogaprogram.

Detta är mycket märkligt. Jag har tränat yoga sammanlagt kanske 6-7 gånger i mitt liv och tyckt om det exakt 0 gånger. Att tro att jag plötsligt skulle börja harmoni-yoga på eget initiativ i hemmet är ungefär lika sannolikt som att Feministiskt initiativ vinner nästa riksdagsval. Tyvärr. Ändå är det precis vad mina husdrömmar handlar om. Vardagsyoga.

Jag behöver hjälp.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Du är välkommen att besöka oss i vårt hus i norrland när yoga-andan faller på. Jag kan glatt låtsas att jag inrett ett sånt där rum, och sen när du kommer och det visar sig att du inte vill yoga alls så dricker vi vin och pratar strunt istället. En bra lösning.
/B

Singelmamman sa...

Lyssna på /B. Annars kan du alltid köpa en spikmatta. Inte en sån fånig matta jag lånat, jag menar en med riktiga spikar.
*har yogat i fem år, och gillat det från första stund*

Anonym sa...

Jo visst vill man bo i hus med trädgård i allt.
Bor du i bostadsrätt / hyresrätt nu ?

b1 sa...

Glassbilen kommer inte längre varannan onsdag. Den kommer VARJE dag med vackert väder, och med tanke på hur tätbebyggda villaområden är nu jämfört med "på den gamla goda tiden" så hör man den köra runt HELA kvällen. Tillsammans med konkurrentglassbilen med konkurrerande melodi.

Så glöm inte att ljudisolera yogarummet och att ställa dit en frysbox med glass från mataffären. (För att alltid möjliggöra bojkott av glassbilen.)

Nej, nej, jag är inte bitter.