Pudeln
Det här är sista veckan jag njuter av lyxen att vara föräldraledig med världens bästa bebis. Svår separationsångest. Jag önskar att jag var Anna Ankas new bff. Jag vill gifta mig rikt, tycka att jämställdhet och rättvisa är patetiskt och sitta hemma i ett, av andra, välstädat hem och bara bara gölla med mitt barn. Som tur är har jag en rationell och långsiktig del av hjärnan som berättar för mig att det finns en och annan nackdel med det livet som jag skulle ha svårt att leva med. Typ Anna Anka. Men ändå...
2 kommentarer:
den där spearationsångseten känner jag så väl igen. när jag skulle börja jobba efter föräldraledigheten var jag beredd att ta tillbaks alla feministiska uttalanden jag någonsin gjort och stanna hemma och vara bara mamma för evigt. som tur var hade jag också en rationell sida och när jag väl var över tröskeln insåg jag att det var ganska skönt att slippa vara på helspänn hela tiden och att samtal med vuxna människor om annat än bajs, bröst och underliv är sjukt underskattat. jag tror för övrigt att jag är beredd att sträcka mig så långt som att säga att jag blev en bättre mamma sedan jag började jobba igen och fick lite distans till det lilla livet.
Njut av helgen!
Skicka en kommentar