Svårgreppbart

Imorgon 16:50 lyfter mitt plan från Stockholm via Frankfurt till Sydney och vidare till Pottsville. Innan dess ska jag hinna sova en natt, packa, tömma badrum och hall inför renovering, plocka undan allt mitt junk så att J inte börjar hata mig när jag är borta, jobba massor och ta mig ut till Arlanda. För att inte tala om borsta tänderna, stänga av datorn, släcka alla lampor, klä av mig och gå och lägga mig nån gång.

Eftersom allt det här känns oöverstigligt jobbigt låter jag bli.

I stället äter jag mandariner och häpnar över att jag kan ta mig alldeles själv från en hemadress i Solna till en annan hemadress i en annan tid i en annan värld på andra sidan jorden. Det är verkligen obegripligt. Att jag låser dörren här för att sedan åka lite (massvis) olika bussar och plan och grejer och sedan ringa på en dörr i Australien måndag morgon. Det är liksom mer greppbart att tänka att man bara ska till ett annat land, men när man verkligen har en riktig adress så blir det kortslutning.