Vart försvann det konstruktiva?

Något jag verkligen har svårt för är människor som gnäller och är missnöjda utan att själva anstränga sig för att hitta en bättre lösning. Folk som klagar och letar fel hos andra, i samhället i stort, på väder, politik och TV-tablåer. Folk som är missnöjda med sina jobb, men inte 1) berättar det för sina chefer och 2) inte själva funderar på hur det skulle kunna bli bättre eller 3) söker andra jobb. Eller alla som bekvämt skyllt all olycka på ”sossarna” senaste mandatperioderna, utan att reflektera kring hur något skulle kunna skötas bättre och följaktligen är precis lika missnöjda med alliansens politik nu. Alla som lallar på i en alla-är-emot-mig-stackars-mig-värld utan att själva ta något som helst ansvar för att förändra något eller på ett konstruktivt sätt hantera problemet. Jag blir vansinnig. Och väldigt matt och ledsen.

Och nu har jag blivit en sån. En sån som aktivt letar fel och brister överallt. Och som tror att livet själv är en komplott mot mig. En sån som fan inte tänker anstränga sig för att göra nåt bättre för de får faktiskt skylla sig själva. En sån har jag blivit. Herregud. Bura in mig på vatten och bröd och kräv bättring bums!

Men jag undrar vart det försvann. Det konstruktiva.