High Five eller Den Bästa Dagen

Det finns kompisar som är lite egna på precis samma sätt som man själv. Till exempel att de blir lika glada när man lyckas hälsa med en High Five när man cyklar förbi varandra på väg till eller från jobbet. Det är fint. En sån kompis skickade precis mejl till mig. Eftersom han, mig veterligen, inte har någon egen blogg är jag tvungen att publicera det här. Eftersom vi är lite egna på precis samma sätt förutsätter jag att han inte misstycker. Eftersom jag trots allt är rekorderlig och skötsam frågade jag för säkerhets skull först.

"Kära kamrater!
När jag i morse mötte Gabriel på väg till jobbet och fick göra High Five kände jag att nu kunde det inte bli en dålig dag. Sen, på hemvägen, inträffade det osannolika att jag mötte Grodan och fick High Fivea igen. Jag satt och filosoferade om att detta var nästan osannolikt bra: High Five både på dit- och hemvägen! "Om det här skulle hända någon mer gång skulle det vara kool om man dessutom mötte Boel..." satt jag och filosoferade på min cykel. Jag var så försjunken i drömmar om detta att jag nästan inte märkte att någon lite smådesperat ropade "Jocke!". Med reflexer som en handbollsmålis fick jag upp vänsterhanden precis i tid för en mäktig High Five med Boel som kom cyklandes bara 300 meter bakom Grodan!

Detta spöar med lätthet till och med den morgon i maj 2002 när jag, på väg till jobbet vid Globen, lyckades gissa spik rätt på BÅDE temperaturen OCH effekten som visades på den stora ljustavlan på Hammarbyverket.

Idag är sannerligen Den Bästa Dagen; om jag dör i morgon har mitt liv i alla fall haft någon mening. Tack, vänner, för att ni lät mig uppleva denna dag.

High Five!/Jocke"