tisdag, september 16, 2008

Under cover tråkig

Jag har blivit tråkig. Tråk tråk tråk. Jag tänker tråkiga tankar, intresserar mig för tråkiga saker och tar upp tråkiga samtalsämnen. Jo, det är sant. Kolla här, det här är mina topp fem samtalsämnen under den gågna veckan:

1) Vädret
2) Trötthet
3) Kakel och badrumsrenovering
4) Graviditet (och här hatar jag mig själv på riktigt)
5) - - - (inget! Jag pratar inte om något annat än ovanstående fyra!!!)

Det är ett under att jag fortfarande har vänner, kollegor och familj som tilltalar mig frivilligt och på eget initiativ. Jag är djupt tacksam och hoppas att de orkar fortsätta. Under tiden försöker jag maskera min tråkighet med frågor och tokfokusera på andra. Initialt är det effektivt, men jag är rädd att det kan upplevas som ihåligt på sikt.

3 kommentarer:

30+ sa...

Jag hajar inte riktigt rädslan som finns bland icke föräldrar att bli såna där som "bara pratar barn". (Eller graviditet.) Visst, det kan tyckas vidrigt och är det också till viss del. Men vad är egentligen det märkliga med att snacka om något som ligger en varmt om hjärtat?
Bara man ser till att inte gå fram som en ångvält och på ett helt narcissistiskt vis lägga ut texten för såna som inte bryr sig.

Kanalisera sa...

Oavsett om man är intresserad av sin graviditet, sina barn eller AIK:s senaste nyförvärv måste man hålla sig inom rimliga gränser. Alla andra är inte intresserade och just barn och graviditet är ett extra känsligt ämne för många som inte själva kan få barn.

Jag upplever att många gravida och småbarnsföräldrar lätt tappar den verklighetskontakten och helt går upp i sitt eget ältande.

Därmed inte sagt att man inte ska/får prata om det man tänker mest på alls.

Om jag dessutom pratade om FRA-lagen, kvällens fotbollsmatch och Stadsteaterns höstprogram skulle allt vara frid och fröjd. Men grejen är ju att jag inte gör det.

T sa...

http://lovelylisting.blogspot.com/

för att bryta tråket och utöva skadeglädje.