tisdag, juli 01, 2008

Utan spontanitet försmäkta vi på denna ö

Idag har varit en på många sätt usel dag. Usel för att jag tillbringat ca 50% av min vakna tid med att göra de arbetsuppgifter jag tycker är tråkiga och icke givande och följaktigen samma 50% med att inte hinna göra de arbetsuppgifter som jag tycker är intressanta och stimulerande. Det spelar ingen roll att det bara är ett jobb och att alla har dåliga jobbdagar emellanåt. Jag tycker ändå att det är vidrigt att ha en tråkig dag på jobbet. Så mycket frustration och så mycket outnyttjad drivkraft och vilja.

Lyckligtvis har jag kunnat kompensera detta med att ägna resterande del av min vakna tid åt spontant umgänge i trivsamt sällskap. Jojo. Både lunch och middag har räddats av fantastiska spontana trevliga människor i min telefonbok. I middagspasset inkluderades även live-musik, vänner från 80-talet (jo, jag har såna) och hundsällskap. Vad mer kan man önska!

Hade det inte varit för detta hade jag försökt skrapa mig in till kroppspulsådern med mitt tangentbord. I underarmens längdriktning. Och hällt varmt surt kontorskaffe på för att försvåra koagulering.

3 kommentarer:

J sa...

Man vänjer sig.

Anders sa...

Det är outhärdligt torftigt...

Lotta sa...

"Hoppas den här IT-konsulten inte har skurit bort alla de stimulerande arbetsuppgifterna. Hon verkar ju lite emo-tionellt instabil."