Praktisk jämställdhet 0.1 - Hur vi berättar
Innan jag visste att jag var gravid hade jag en ambition och tanke om hur jag skulle berätta om det när/om det inträffade.
De män som jag hört berätta om en graviditet säger oftast "jag ska bli pappa" medan kvinnor säger "jag är gravid". I några fall har jag hört "vi är gravida". Skitjobbig extremrättvisesökande feminist som jag är ville jag att jag och J skulle förhålla oss på samma sätt till graviditeten/det eventuellt kommande föräldraskapet. Ett sätt är att kommunicera det likadant. Jag hade alltså föresatt mig att säga "Jag ska bli mamma" i stället för "jag är gravid".
När det plötsligt kom i skarpt läge kunde jag inte. Jag sa "jag är gravid". Jag har rannsakat mig själv och funderat på varför och kommit fram till två orsaker:
1) Att jag är gravid är ett medicinskt tillstånd som jag inte kan blunda för. Att jag ska bli mamma känns extremt främmande. Jag kommer verkligen behöva de här månaderna för att vänja mig vid tanken. Att säga "jag ska bli mamma" känns som att ljuga och jag vill inte ljuga för mina vänner.
2) Jag har svårt att identifiera mig i den klassiska mammarollen. Papparollen känns lite friare. (Vilket verkligen ger vatten på min kvarn om hur viktigt det här är, jag till och med snubblar på det själv!)
Punkt 0.1 misslyckad alltså.
3 kommentarer:
Testa "Vi ska ha barn" vet jag!
Jag vet! Jag försökte. Men den föll på samma som punkt 1. Jag kunde helt enkelt inte ta till mig att det skulle bli ett barn. Det kändes som att ljuga. Det enda jag kunde säga och mena det var "jag är gravid". Men principiellt tycker jag att det är det bästa svaret. Det är dessutom mer jämlikt än "jag ska bli mamma/pappa", så länge de klassiska mamma- och papparollerna ser ut som de gör idag.
Jag och min sambo har börjat försöka skaffa barn. Jag har tänkt mig att säga "du ska bli pappa" när/om det tar sig. Har aldrig tänkt på att det skulle förminska min roll. Ska jag vara gravid i 9 månader, ha värkar, genomgå en förlossning och sedan amma kan han liksom få veta det genom att han sätts i centrum. Men ja, när jag väl befinner mig i den sitsen har jag ingen aning om vad jag i praktiken kommer säga. Risken finns att jag tappar talförmågan och bara trycker upp graviditetstestet i plytet på honom. :)
Skicka en kommentar