Kaffe
En dålig sak med att vara sjuk (det finns många) är att jag blir helt osugen på kaffe. Jag gillar verkligen att dricka kaffe. Det är mysigt på något sätt. Men när jag väl sitter i noppiga mjukiskläder uppkurad framför datorn och verkligen anstränger mig för att skämma bort mig själv vill jag alltså inte ha kaffe. Värdelöst. Jag vill nästan inte ha nånting. Mer än fil då. Helt värdelöst.
Apropå kaffe. Jag känner massvis med människor som kan brygga kaffe utan att dosera kaffepulvret. De häller bara i på måfå, tills det ser bra ut. Ibland frågar de:
- Vad tror du, blir det här lagom för tre koppar?
Som om jag skulle ha en aning! Man måste ju hälla i vatten först och läsa av på graderingsskalan och sen räkna noga rätt antal ostrukna mått. Det är konstigt att jag inte kan freestyla kaffe. Det borde inte vara så svårt. Om man hade kommit på mig med det här handikappet i lågstadiet hade jag lätt fått gå i lilla gruppen. Puh.
4 kommentarer:
Just ostrukna mått är viktiga! Med strukna smakar det inte alls lika bra. Även om man skulle ta ett extra...
Förkyld = The med mjölk + massor med honung + Whiskey (typ Tullamore Dew)
Annars är det nog kaffe som gäller :-)
Lotta - "ta extra"! nu är du där och freestylar igen... Håll dig till det korrekta antalet mått.
I'm an excellent driver...
Personligen mäter jag upp vattnet oerhört noga och sedan vräker jag i ungefär dubbelt så mycket kaffe. Ostrukna (ibland översvämmande) mått. Så ska det göras.
Skicka en kommentar