Hopp

Jag ser att mina två senaste inlägg andas eftertänksamhet och tungsinne. Så är det alls icke. Tvärtom. Vore jag manodepressiv (vilket iofs inte helt ska uteslutas) skulle jag snarare definiera den här tiden som manisk. Jag ligger vaken på nätterna och bubblar över av kreativa idéer jag vill genomföra på jobbet och privat. Jag skriver listor och sms:ar mig själv och glömmer hälften. Väldigt hoppfullt alltså. Gissa t.ex. vad jag ska göra om några timmar!
Bilden nedan är en ledtråd.