fredag, mars 16, 2007

Svankvinnan

Alltså det här med Svankvinnan… Jag följer det som besatt. Senaste nytt är att hon blivit tagen på bar gärning med en ny skadad svan i en plastkasse. Är inte det så jäkla sjukt? Det är i och för sig roligt att hon nu blir Svankvinnan med svenska folket. Svankvinnan - det låter så balettgracilt och ljuvt, men i själva verket är det alltså en äcklig fågelkärring med praktiska skor, urtvättad täckjacka och otvättat glest hår i gråsvarta tovor (ja, det är mina fördomar som talar). Kanske en förvirrad brosch på den noppiga koftan. Ingen rosa tyll eller gräddvita sidenband. Och så bär hon hem skadade svanar i plastkassar. Och har dem i lägenheten. Elva stycken när polisen bröt sig in för ett tag sen. Elva. I en liten lägenhet. Det är så sjukt att det inte går att greppa. Tror ni att hon har dem i sovrummet? Får de vara i finsoffan? Gosar hon med dem som en hund eller katt? Har de olika namn?



Fåglar är nog det äckligaste jag vet. Av flera anledningar. De har en kroppsbyggnad jag inte kan relatera till. Alla däggdjur ser ungefär likadana ut – en kropp, ett huvud och fyra ben/armar. Vissa har svans. Det är väldigt kontrollerat var kroppen börjar och slutar. Fåglar har vingar och stjärtfjädrar som liksom är en del av kroppen men ändå inte. Vingarna är äckligast. Och klorna. Speciellt duvklor. Hötorgsduvklor, såna där missbildade sönderfrätta rödrosa klumpar som de haltar omkring på. Jag kan inte äta på flera timmar när jag sett en sån. I helvetet vet jag att man blir instängd i en yttepytteliten mörk städskrubb med alla Stockholms duvor och man blir inte utsläppt förrän man gnagt på deras fötter. Allihopa. Sen är fåglar ohygieniska också. Massa bacillusker och loppor och löss och gud vet vad annat äckligt som gömmer sig bland deras äckliga fjädrar. Och det vidrigaste av allt är att de är äckliga i tre dimensioner. Andra äckliga djur förstår att röra sig i längs två axlar, på marken, de tar sig inte upp i luften och flaxar och fladdrar och är hysteriska. Äckligt äckligt äckligt.

Och så finns det människor som alltså bär hem dem i plastkassar och har dem i lägenheten. Ofattbart.

4 kommentarer:

dddd sa...

Av bilderna jag såg på lokal-tv (ja, jag kollar på tv4 Gbg ibland) att döma, har den där tanten ingen finsoffa. Det såg ut som en knarkarkvart. fast med en jävla massa svanar istället för knarkar-Berror. Frickin' disgusting. Men hon förmodligen psykiskt sjuk. Vilken människa vid sina sinnens fulla bruk går ens nära en svan? Svanar är basty. Nasty! :P

dddd sa...

Basty? Mahahaha! Nytt ord. :)

Anonym sa...

Det är sjukt och vansinnigt. Svanar är ju hur lömska som helst. Ser fina och fluffiga och snälla ut och kan ha sina barn på ryggen, men kommer man för nära så vill de äta upp en.

En gång blev jag, min gammelmoster och hennes hund fast på en liten holme för en svan tänkte äta upp oss när vi gick tillbaka. Och såna väljer Svankvinnan att ha i lägenheten?!? Och först lägga i plastkassar?!?

Fast min far har ju i och för sig "hittat" en igelkott i Vasaparken och tagit med under kavajen till Peppar för att visa för sina kollegor. Så jag kanske har knäppa djurkidnappargener jag med. (Eller så hade min far kanske mer än en igelkott innanför västen, kanske lite alkohol också...)

Anonym sa...

Älskar att läsa när du äcklar dig. Men visst är det nåt psykiskt fel på tanten! Tog in en fågel som tonåring, en halvskadad sidensvans och den sket ner hela mitt tonårsrum med äckliga skitkärnot!