måndag, februari 12, 2007

Feminism och föräldraledighet – ett räkneexempel

Det är provocerande att påstå att andra människor inte lever jämställt. Ingen människa vill pekas ut som ojämställd. Jag ska inte tjata mer. Men jag blev tipsad om ett viktigt räkneexempel. Just detta handlar om civilingenjörer, men jag är övertygad om att det är applicerbart på de flesta yrkesgrupper.

Om vi börjar med att uppskatta att orsaken till att kvinnors löner är så mycket lägre än mäns löner, till 50% beror på att kvinnor inte är på jobbet lika mycket som män – arbetsgivaren satsar inte på kvinnor i samma utsträckning som på män, kvinnor har inte möjlighet att göra karriär under sin mest produktiva tid och de klättrar inte lika fort på löne- eller titelstegen.

Vidare är det ett faktum att kvinnliga civilingenjörer i snitt får 2000 kr lägre ingångslön än motsvarande män. (I verkligheten ökar det gapet successivt under det yrkesverksamma livet, men låt oss här förenkla och anta att löneskillnaden är konstant 2000 kr/månad.)* Anta att vi är yrkesverksamma i 40 år (25 – 65).

2000 kr/mån * 12 månader * 40 år * 50% = 480 000 kr.

En halv miljon. I snitt. Låt vara kapitalistiskt, men jag går alltså miste om en halv miljon kronor i lön för att mina ”medsystrar” väljer att vara hemma längre tid än sina barns pappor. En halv miljon kronor. Det är ganska många weekendresor, mountainbikecyklar, märkesstövlar och restaurangmiddagar. Det är en handpenning på en rätt fet lägenhet i Stockholms innerstad. Och då är det bara den rent kapitalistiska aspekten på det. Vad det innebär i möjlighet att få sin röst hörd och vilja igenom går inte att räkna på. Bara gissa.

Därför tycker jag att det är viktigt, ur jämställdhetsperspektiv, att dela lika på föräldraledigheten. (Sen kan man lägga till mjuka värden om att ge barn en jämställd uppfostran och sånt, men det kan jag tyvärr inte räkna på.)

Så. Nu är jag klar. Jag har turen att jobba på ett ovanligt jämställt företag och jag är dessutom inte så intresserad av vare sig titlar eller pengar, men det är jag det. Alla har inte samma tur. Och det ska ju för bövelen vara rättvist!

*) Detta gör också att den slutgiltiga siffran i livet blir högre än utfallet i räkneexemplet.

6 kommentarer:

Anonym sa...

mmmm
Men då får å andra sidan J den där halva miljonen så det jämnar ut sig serru...

Om man inte lever i ett lesbiskt förhållande såklart, men de föder å andra sidan inte lika många barn (tror jag, jag chansar friskt här).

Men kill-homosarna de är de verkliga vinnarna.. de får totalt en HEL mille mer än dig :)

.perpotator sa...

jag vet en bra räknekurs till den som skrivit den där kommentaren..

Anonym sa...

Flott!
Ge mig den bums... Är det typ plus o minus och grejjer?

ps, jag vet en bra "skämt å sido"-kurs till den som gav den andra kommentaren ds

.perpotator sa...

jag förstår inte skämt i textform om det inte är såna där barnsligt gulliga smilgubbar. dessutom tycker jag att ironin egentligen borde dö..

Anonym sa...

Bra inlägg Kanalisera! Det måste vara en väldigt klok person som räknat på det där.

Eller förresten kanske bara en bitter person som är sur för att det ibland känns som att man förlorat redan innan man börjat när det gäller såna här saker.

Men nu ska jag inte var bitter längre utan tänka på att min chef är snäll och brukar ge mig ganska okej löneförhöjning.

Fast undra hur det blir i höst, när jag ska förhandla efter att jag varit föräldraledig... nu blev jag lite bitter i förskott. Ska nog sätta mig och räkna ut hur jag förlorar pengar på något annat orättvist sätt.

Anonym sa...

Antar att du inte uppskattar tex de fina skämten i ica-kuriren eller liftarens guide då...

jag är aldrig ironisk.