tisdag, april 21, 2009

Inskränkt värld

Jag känner behovet av social samvaro med andra vuxna människor kring andra teman än barn, smyga sig på mig. Så jag tänker att jag är lite effektiv och bloggar lite. Läser lite, skriver lite. Snabbtillgodogör mig andra världar. Det går sådär.

Det här är saker jag kommer på att skriva om:
* Blöjbyten
* En smart grej jag kommit på med barnvagnen
* Att det är svårt att duscha idag
* Nappar
* DN:s serie om könsneutral uppfostran (ingen skarp/rolig/nyanserad infallsvinkel, bara att jag har läst den)
* Hur det går med att försöka få A-barnet att vara lite mindre B

Jag behöver verkligen komma ut mer. Kan någon berätta vad jag brukade tycka var roligt och intressant?

Nu ska jag till BVC, det räknas inte som "komma ut" eller "roligt och intressant" har jag för mig...

7 kommentarer:

Anonym sa...

Fantastisk blogg! =)
Jag har mina två barn men tänkte som du efter barn 1. "Stackars jävlar" var kommentarer som kom när jag såg gravida.
Men som tur är lyckas man glömma smärtan och har inte en tanke på det när man ligger på rygg och producerar. =) När man nu kommer dit, efter svett, tårar och envishet även där! Själv kändes det som de sytt igen mig, de ville väl bespara mig ett barn till...
Lycka till med den lille!

Kram Ca

Medelklassman sa...

Eller såhär: det är inget märkligt att man för en stund fokuserar på sitt barn. Det kanske är fullt normalt? Sen efter ett tag, när man vant sig vid tillvaron faller det sig naturligt att man återgår till sina vanliga intressen.

Kanske dårå?

Katie H sa...

Efter erfarenheter av vänner och familj som fått barn, så krävs det en medveten ansträngning för att återfå någon egen tillvaro, och inte "bara" vara mamma.

Jag tror stenhårt på att man måste jobba på att upprätthålla en egen identitet och egna intressen som inte rör barnet/n, och att alla mår bättre då. Kanske skaffa barnvakt minst en gång i veckan och bege sig ut på dejt med sin man, eller barnfria dagar med kompisar?

Kanske känns som att en bebis inte klarar sig utan föräldrarna i några timmar, men i många andra länder är de ju på dagis vid några månaders eller till och med veckors ålder. Inte att det skulle vara ett bra system, men snarare bevis på att de klarar sig i några timmar.

Förr skrev du om de små detaljerna som ett av mina absoluta favoritinlägg, som handlade om byggnadsjobbare som påminde dig om rådjur. Hoppas du är glad både i din roll som mamma och som din egen person!!!

L sa...

Några saker som du brukade tycka var roliga och intressanta

-att skriva namnsdagkalender på folks fördomar om namn
-att dricka fredagsöl med kompisar
-att fota den vackra utsikten från Västerbron och skriva nåt Tage-Danielssonskt om det
-att läsa DN och andra tidningar (och inte bara det som handlar om barn och/eller jämställdhet)
-att skicka in arga insändare till dessa tidningar när de skriver konstigt om t.ex. jämställdhet
-att äta lakrits
-att uppröras över och kommentera statsministerns ordval i soffprogram i TV

Se där! En komplett att-sats-lista att checka av vid tillfälle. Om du inte känner dig motiverad att göra något av detta kan du alltid surfa in på Svenska Dagbladet och läsa deras ledare. Där hittar du garanterat något att uppröras över. Lycka till!

Kanalisera sa...

Ca: tack! och välkommen åter. Här är öppet drop in.

30+: Så sant som det är sagt. Och jag tycker ju verkligen att det är kul med barn, i alla fall A-barnet. Men det skrämmer mig lite hur totalt allt annat suddas ut. Men nu kommer det tillbaka med eftermiddagskaffet. Lagom är bäst.

Kate: Precis så tror jag också, att det är bra både för mig, barnet och pappan att vi kommmer iväg lite på egen hand. Och ja, jag är väldigt glad i både mig själv och i mitt mammajag. För det mesta i alla fall.

L: Tack! It's all coming back to me!

Anonym sa...

kasta vattenballonger från balkongen är alltid kul

Regnbågs-Svensson sa...

http://www.lakritsfestivalen.se/