Motsatt placebo

Jag är övertygad om att det bara finns en sak i hela världen som hjälper mot förkylningar; placebo-effekten. Jag tror inte en sekund på Echinagard eller C-vitaminbrus eller vitlök eller honung och äggvitor hit och dit. Jag är däremot bergfast övertygad om att tron på ovan nämnda och alla andra huskurer och preparat botar vilken förkylning som helst. Tror man att man blir frisk av Echinagard och vitlökskapslar så blir man det. Tror man inte att man blir frisk av Echinagard och vitlökskapslar blir man inte det. Högst individuellt och vi är alla alldeles för smarta för att lura oss själva att tillfälligt tro något vi egentligen inte tror (t.ex. att man blir frisk av apelsiner).

Min placebo-religion stavas acitylsalicylsyra. Eller, om man vill, Ipren.* Jag vet att jag blir frisk om jag får maxdosera Ipren nåt dygn och alltså blir jag det. Det kan vara så att min placebotro blir lite hjälpt på traven av antiinflammatoriska egenskaper eller annat medicinskt, men den största effekten tillskriver jag min tro och min tillit.

Så, vad händer när man är gravid och blir förkyld och plötsligt inte FÅR äta någonting med acitylsalicylsyra? Jo, man blir Inte Frisk. Med råge. Jag har hela året (dramatiskt va?) dragits med världens segaste förkylning samt den bergfasta övertygelsen att jag inte kan bli frisk förrän om sisådär 3 månader när det är okej att kalasa loss i medicinskåpet igen.

Jag bedömer mina chanser att kunna leva ett normalt liv igen som mycket små. Det är mer sannolikt att jag dör än att jag kan andas genom näsan igen.

Där har jag för min tro.

*) Eller varför inte Ibumetin. Eller magnecyl. Eller...